IKWallman ~ En drömmande TH-tokig blivande frisör ~

När jag var liten flicka tänkte jag alltid på hur det måste vara att vara en cool, stor tonåring. Jag trodde att man fick bestämma allt själv då. Min farmor skrattade och tyckte jag skulle fråga Elli, min kusin som var i min ålder då, om det var som jag trodde. Hon utbrast "NEEJ". Hon tyckte inte alls det var så festligt som jag föreställt mig det. Fast jag gav inte riktigt upp hoppet ändå. Idag är jag 16,5år, går på gymnasiet och tycker inte att är så jävla fancy att vara tonåring, haha, det skulle lilla Ida sex år ha känt till. Vad besviken hon skulle ha blivit..

Jag har alltid velat få övningsköra och få körkort. Jag har fått övningsköra i ett halvår nu men har inte ens gått handledarkursen med pappa. Körkort har alltid varit dröm #1. Av okänd anledning vågar jag faktiskt påstå. 

Vad jag försöker säga är att jag håller på att bli vuxen och tycker inte det är så speciellt. Visst längtar jag lite efter att få vara oberoende av mina föräldrar, att kunna åka utomlands utan deras tillåtelse o.s.v. utan deras tillåtelse och såna saker även om päronen mina ger mig väldigt mycket frihet. Måste säga att det känns lite konstigt att vara "där" jag fantiserade om som liten. Då verkade det vara så lång tid kvar, nu har jag kommit dit. 

Jag är ansvarsfull, sköter mig till viss gräns själv, mogen, kan prata för mig, ta beslut och är nyfiken på livet. Jag är snart vuxen och det är jag redo för.