Imorgon går jag ut ettan

Jag går ut ETTAN imorgon. För ett år sedan fick jag mitt slutbetyg i handen utan att veta var jag skulle befinna mig fyra månader senare. Det känns som igår men samtidigt som att det aldrig hänt. Det känns inte riktigt som att jag gått på Odlarn, fast det har jag. I tre år. Det känns inte riktigt som att jag har gått i den klass jag har gjort, fast det har jag. I fem år. Det känns inte riktigt som att jag haft ett liv innan detta, fast det har jag. I femton år.

Kan inte förstå att jag har gått en tredjedel av gymnasiet nu. Det är två av tre år kvar. Helt otroligt. Jag ler av tanken. För mindre än ett år sedan satt jag, blond och blyg på en stol innanför klassrum Skönhetens dörr och försökte verka ball även om nervositeten och osäkerheten knöt sig i magen. Fast ett par veckor senare gick det över och jag blev mig själv. Den jag aldrig varit tidigare. Det här året har överlag varit jävligt bra och jag hoppas att resterande två blir lika bra.

Fan vad jag kommer gråta på studenten.

Mina + med att börja "ensam" i en klass
+ Du måste hitta nya vänner i nya klassen, du är förmodligen öppnare än om du hade haft med dig din bästa vän.
+ Du växer och blir modigare och starkare som person.
+ Du får bevis på att du klarar mer än du tror.
+ Du får facit i hand.

- Du kanske går hem och gråter efter skolan och tror att det inte kommer bli bättre.
- I och med att du växer och blir starkare ser du hur blåögd och feg du var tidigare. Detta skär hårt och djupt.

Med tiden blir minuspunkterna pluspunkter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0