No time for us

Jag såg precis äkta känsla. Svarta mascara tårar och desperata blickar. Tjejerna i början, fyfan... Jag är en halv millimeter från att börja grina jag också. Är det så man ser ut när något man levt för i flera år plötsligt ska släckas?




Jag skulle aldrig klara det. TH, jag ber er, ha aldrig en sista spelning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0