Biomys och personer man ser
Igår var jag som känt på bio med två sköna bönor ;) När ljuset släcktes kom jag att tänka på hur mysigt det egentligen är med bio. Och framför allt socialt. Bio är så självklart, man går dit, tittar på film och går hem (?). När man tänker på det lite närmre så träffas främlingar, sitter nära i fåtöljer i en mysig salong och tittar på samma film. Det är lite gulligt när man tänker efter.
På bussen, när jag har tråkigt tittar jag ibland på folk, hur de ser ut, rör sig, pratar och beter sig. Personen som ser ut som vem som helst kan ha världens mest hemska bakgrund, ha suttit i fängelse för både det ena och det andra, vara svårt sjuk, kanske går genom något ofattbart eller är världens lyckligaste. Konstigt när man tänker på det... 
fina hus i en inte lika fin stad..
